Matematik i skolan
- går det att bryta en nedåtgående trend?
De svenska elevernas resultat faller i de internationella jämförande studierna. Vad beror det på och vad kan man göra för att vända utvecklingen? Dessa frågor belystes ur olika aspekter av en rad föreläsare på en konferens som hölls i Lärarnas Hus i Stockholm den 6 oktober 2011.
Kerstin Sundin, Sällskapet för folkundervisningen befrämjande och Solweig Eklund, Stiftelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening, höll i konferensen.
Föreläsningar: Klicka på rubriken för att se en film eller ett referat av föreläsningen.
Matematik en mänsklig rättighet för alla barn »
Ann-Louise Ljungblad, doktorand vid Göteborgs Universitet och rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Learning studies »
OBS! Två filmer.
Ulla Runesson, professor vid högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Svenska elevers kunskapsutveckling enligt PISA »
KG Karlsson docent vid Mittuniversitetet och vetenskaplig ledare för PISA i Sverige.
Laborativ matte/NO »
Hans Persson, NO-inspiratör och läromedelsförfattare.
TIMSS – vad svenska barn och elever behöver förbättra i sitt matematikkunnande »
Per-Olof Bentley, Universitetslektor vid Göteborgs universitet och projektledare för TIMSS-projektets matematikstudie.
Arrangörer: Föreningen för svensk undervisningshistoria (FSUH), Stiftelsen
för Sveriges allmänna folkskollärarförening (Stiftelsen SAF) och Sällskapet
för folkundervisningen befrämjande (SFUB).
Referat från konferensen
Matematik en mänsklig rättighet för alla barn
Alla barn får inte den undervisning i matematik som de har rätt till i
dagens skola. Ann-Louise Ljungblad, doktorand vid Göteborgs Universitet och
rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, betonade vikten av
likvärdighet i matematikundervisningen i sin föreläsning.
- I dag är inte alla barn inbjudna till matematikkulturen, sade Ann-Louise
Ljungblad.
Alla barn ska ges en möjlighet att nå målen i matematik och Ann-Louise
Ljungblad vill att Barnkonventionen ska upphöjas till lag i Sverige. Hon
vill se en matematikundervisning som präglas av likvärdighet, delaktighet,
tillgänglighet och gemenskap.
Ann-Louise Ljungblad har erfarenhet från Särskolan och pekade på de
särskilda svårigheter det är att undervisa barn som har stora problem med
matematiken. Hon underströk hur viktiga de grundläggande mattekunskaperna är
för att varje individ ska kunna delta fullt ut i samhällslivet.
En undersökning från Storbritannien visar att en fjärdedel av de vuxna
uppvisar stora problem med grundläggande räknefärdigheter. Bilden i Sverige
är att många elever lämnar grundskolan utan att nå målen i matematik. De
svaga kunskaperna i matematik påverkar både livskvalitet och möjligheterna
att få jobb.
- Det är en rättighet att få stöd i matematik om man uppvisar problem, sade
Ann-Louise Ljungblad.
Hon vill börja i förskolan och utveckla goda redskap för ett livslångt
lärande i matematik. Men hon poängterade att man inte kan ha de vuxnas syn
på matematik när det gäller förskolebarn.
Sten Svensson
Den fallande trenden i PISA-studierna är ett generellt problem
Sedan PISA-undersökningarna började genomföras har de svenska elevernas
resultat visat en fallande trend. Karl-Göran Karlsson, docent vid
Mittuniversitetet och vetenskaplig ledare för PISA i Sverige, har analyserat
de svenska elevernas negativa resultatutveckling. I sin föreläsning tog han
upp frågan om det är ett problem bara för matematikundervisningen eller om
det är ett generellt skolproblem.
- Det är ett generellt problem eftersom vi i stort sett har samma negativa
utveckling för de tre olika delproven, läsförståelse, naturvetenskap och
matematik, sade Karl-Göran Karlsson.
Det utesluter inte att det dessutom kan finnas särskilda problem med
matematikundervisningen.
Karl-Göran Karlsson pekade på att det är de lågpresterande eleverna som
tappar mest men det finns även en negativ trend för de högpresterande
eleverna. Det som varit en hörnsten i den svenska utbildningspolitiken, att
lyckas både med hög- och lågpresterande, det klarar inte den svenska skolan
längre.
Karl-Göran Karlsson menade att det bland annat är det fria skolvalet som
slår igenom i PISA-resultaten. Skillnaderna inom skolorna ligger ganska
stabilt över åren medan skillnaderna mellan skolor ökar för varje
undersökning som görs. Karl-Göran Karlsson menar att det finns ett samband
med det fria skolvalet och de ökade skillnaderna mellan skolor som PISA
visar.
Det är elever med välutbildade föräldrar som i större grad väljer skola och
det gör att skolorna blir allt mer socioekonomiskt homogena. Denna
uppdelning av eleverna efter social bakgrund påverkar resultaten.
- I de tidiga PISA-studierna låg Sverige i toppskiktet vad gäller
likvärdighet, nu ligger vi på genomsnittet för OECD-länderna, sade Karl-Göran
Karlsson.
Sten Svensson
Fel i läroböckerna sänker resultaten i TIMSS
Systematiska fel i läroböckerna, det fann Per-Olof Bentley, projektledare
för TIMSS-projektets matematikstudie, när han analyserade de svenska
elevernas resultat i matematik i TIMSS 2007.
Per-Olof Bentley fann att undervisningen styrdes hårt av läroböckerna och
att eleverna arbetade enskilt under lång tid av lektionerna, utan
lärarledning. Vid en jämförelse med andra länder i EU/OECD ligger Sverige
dessutom lågt i undervisningstid och har minst fortbildning i matematik för
lärarna.
Per-Olof Bentley fann stora och systematiska brister i läroböckerna. Det är
för många tankeled i följd och uppgifterna innehåller moment som eleverna
inte har gått igenom eller övat tidigare. Dessa brister gör att eleverna
blir förvirrade när de ska lösa uppgifterna.
- Det är fel i många av böckernas upplägg och eleverna övar in felaktigheter
i flera år i rad, sade Per-Olof Bentley.
Tidigare trodde man att det var brister i elevernas läsförståelse som var
huvudförklaring till de sämre resultaten, men Per-Olof Bentley menade att
det är typen av problem och brister i läroböckerna som är huvudorsaken.
I dagens matteundervisning får inte eleverna välja beräkningssätt utan de
får en genomgång och sedan ska de lösa samma typ av uppgifter ett stort
antal gånger. Det är bättre att blanda typ av uppgifter så att eleverna får
träna sig i att se vilken sorts problem det är som är aktuell i respektive
uppgift, menade Per-Olof Bentley. Han avslutade med att efter att hans
undersökning publicerats håller läroböckerna på att förbättras.
Sten Svensson
Ulla Runesson 1
Ulla Runesson 2
Hans Persson
©-2006. FÖRENINGEN FÖR SVENSK
UNDERVISNINGSHISTORIA,
BOX 2056, 750 02 UPPSALA. Uppdaterad:
2011-11-08
Informationsansvarig & Webmaster:
Esbjörn Larsson